Samhällsbyggarnas remissvar under 2024

0_2-

Samhällsbyggarna svarar regelbundet på remisser som tar upp ämnen inom samhällsbyggnadssektorn. Nedan följer de remisser som Samhällsbyggarna svarat på under året.

 

Inriktningsunderlag inför infrastrukturplaneringen för perioden 2026–2037, rapport 2024:003

Samhällsbyggarna har lämnat remissvar till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet angående Trafikverkets inriktningsunderlag för infrastrukturplaneringen 2026–2037. Remissunderlaget syftar till att fastställa riktlinjer och prioriteringar för Sveriges framtida infrastruktur, inklusive investeringar och underhåll. Samhällsbyggarna har i sitt svar betonat vikten av att optimera befintlig infrastruktur och stärka innovation och kompetensutveckling för en hållbar och effektiv transportsektor.

 

Huvudpunkter i Samhällsbyggarnas remissvar:

  • Underhåll och optimering av befintlig infrastruktur: Prioritera underhåll framför nya investeringar och använd fyrastegsprincipen för att maximera befintliga resurser.
  • Kompetensutveckling och innovation: Inrätta ett gemensamt kompetensråd och låt Trafikverket leda den digitala utvecklingen och innovationer i transportsektorn.
  • Samverkan mellan aktörer: Stärk samarbetet mellan kommuner, regioner och privata aktörer för bättre planering och infrastrukturutveckling.
  • Digitalisering och datatillgänglighet: Trafikverket bör möjliggöra bredare tillgång till samhällsdata för effektivare processer.
  • Prognoser och klimat: Omvärdera trafikprognoser och betona minskad trafik samt bättre klimatfokus i planeringen.
  • Ekonomiska prioriteringar: Striktare prioriteringar krävs för att maximera samhällsnytta med de resurser som finns tillgängliga.

 

Remissvar inriktningsunderlag inför infrastrukturplaneringen för perioden 2026–2037, rapport 2024:003 

 

Remissvar av förslag till införande av gränsvärden för klimatdeklarationer av byggnader

Samhällsbyggarna har lämnat remissvar på Boverkets förslag om att införa gränsvärden för klimatdeklarationer av byggnader, vilket syftar till att påskynda klimatomställningen inom byggsektorn. Samhällsbyggarna ställer sig över lag positivt till förslaget men pekar också på några utvecklingsområden som bör beaktas för att uppnå en mer effektiv och hållbar tillämpning.

 

Fördelar med förslaget

  1. Tidigare införande av gränsvärden – Samhällsbyggarna ser det som positivt att gränsvärden införs tidigare för att snabbt påbörja arbetet mot minskade utsläpp.
  2. Utvidgad klimatdeklaration – Förslaget att inkludera fler byggdelar, såsom installationer, i klimatdeklarationen är viktigt för en mer heltäckande redovisning av byggnaders klimatpåverkan.
  3. Exkludering av solceller – Samhällsbyggarna håller med om att solceller bör undantas från klimatdeklarationerna, i linje med motiven som redovisas i rapporten.
  4. Nordisk harmonisering och EU-samarbete – Det är bra att förslaget harmoniserar med nordiska regler och EU:s taxonomiska krav, vilket ger långsiktiga spelregler för byggbranschen.

Utvecklingsområden

  1. Deklarera hela livscykeln – Samhällsbyggarna betonar vikten av att redovisa hela byggnadens livscykel, inklusive användningsfasen. Detta skulle ge en mer helhetsbild och bidra till att minska suboptimeringar.
  2. Undvik schabloner – Samhällsbyggarna ställer sig kritiskt till att schabloner används för delar av byggnader, särskilt installationer. Detta minskar incitamenten för branschen att utveckla specifika klimatdata och systemlösningar.
  3. Anpassning till klimatmål – Samhällsbyggarna ifrågasätter om de föreslagna gränsvärdena för 2030 är i linje med Parisavtalet och Sveriges klimatmål. Det efterfrågas en tydlig analys av hur åtgärderna bidrar till dessa mål samt en samhällsekonomisk bedömning av klimatåtgärderna.
  4. Långsiktighet och framtida regelverk – Det föreslås att kommande skärpningar av reglerna bör redovisas i förväg, så att aktörer kan förbereda sig och minska sina omställningskostnader genom att göra förändringar i ett tidigt skede.

Samhällsbyggarna anser slutligen att elens produktionsmix bör ses över i samband med klimatdeklarationer. De föreslår att Naturvårdsverkets rapport, som anger ett värde på 90 g/kWh, används som standard för svensk elmix i stället för den nuvarande nivån på 37 g/kWh, som anses ge fel signaler till marknaden.

 

Remissvar av förslag till införande av gränsvärden för klimatdeklarationer av byggnader

 

Remissvar Ordning och reda – förstärkt och tillförlitlig byggkontroll (SOU 2023:70)

Samhällsbyggarna har lämnat remissvar på utredningen Ordning och reda – förstärkt och tillförlitlig byggkontroll (SOU 2023:70). Utredningen, som belyser systematiska brister i byggprocessen, får överlag ett positivt mottagande. Samhällsbyggarna välkomnar särskilt förslagen om tydligare rollfördelning, vilket anses nödvändigt för att motverka byggfusk och olyckor till följd av undermåliga byggnader.

 

Fördelar med utredningen

  1. Tydlig rollfördelning – Samhällsbyggarna ser det som centralt att tydligare klargöra ansvar och roller inom byggprocessen, för att öka säkerheten och kvaliteten. Detta är grundläggande för att undvika byggfusk och minska risken för olyckor.
  2. Snabbt genomförande av förslag – Med hänsyn till de allvarliga olyckor som ligger till grund för utredningen, betonar Samhällsbyggarna vikten av att snabbt genomföra de förslag som remitteras. Samtidigt behövs en grundlig analys innan Boverkets förslag från Möjligheternas byggregler implementeras.
  3. Vikten av yrkeskunskap – Samhällsbyggarna betonar behovet av kontinuerligt uppdaterad yrkeskunskap för att säkerställa att byggbranschen har rätt kompetens för att leva upp till de nya reglerna.

Utvecklingsområden

  1. Samordnad tillsyn – En aspekt som Samhällsbyggarna menar saknas i utredningen är frågan om samordnad tillsyn. Det finns enligt organisationen stora fördelar med att samordna tillsynen utifrån olika lagstiftningar, något som redan tillämpas framgångsrikt i vissa kommuner. En sådan metod skulle kunna öka effektiviteten och servicen till både företag och individer.
  2. Ytterligare utredningar – Samhällsbyggarna föreslår att regeringen tillsätter en ytterligare utredning för att undersöka behovet av ytterligare förändringar av tillsynen, kopplat till Boverkets nya byggregler. Denna utredning bör också ta fram konkreta förslag för att minska byggfusk och tekniska brister, samt standardisera samordnad tillsyn.
  3. Verifiering av funktionskrav – En tydlig utmaning som lyfts fram är hur verifieringen av funktionskrav ska gå till i praktiken. Samhällsbyggarna efterfrågar en klargöring av hur branschen och myndigheter kan säkerställa hållbarhet och kvalitet i byggprocessen.

 

Remissvar Ordning och reda – förstärkt och tillförlitlig byggkontroll (SOU 2023:70)

 

Remissvar av betänkandet En enklare hantering av vattenfrågor vid planläggning och byggande (SOU 2023:72)

Samhällsbyggarna har lämnat remissvar på utredningen En enklare hantering av vattenfrågor vid planläggning och byggande. Samhällsbyggarna stödjer förslagen i utredningen och betonar att vattenfrågor, särskilt i ljuset av klimatförändringarnas ökande påverkan, är en allt viktigare fråga inom samhällsplanering.

 

Utredningen anses på ett framgångsrikt sätt belysa de praktiska utmaningar som uppstår, främst kring dagvattenhantering och översvämningsrisker. Samhällsbyggarna ser positivt på hur kopplingen mellan plan- och bygglagen och andra vattenrelaterade regelverk förtydligas. Särskilt betonas att förslagen kan implementeras snabbt, något som anses vara nödvändigt med tanke på de akuta utmaningar som klimatförändringarna innebär för byggsektorn. Kommuner och exploatörer förväntas välkomna en sådan snabb hantering.

 

En central fråga i utredningen är den praktiska tillämpningen av de föreslagna reglerna, särskilt när det gäller vattenåtgärder utanför detaljplaneområden. Samhällsbyggarna ser positivt på förslagen om att inkludera vattenåtgärder i exploateringsavtal och att exploatörer ska ansvara för skötseln av dagvattenanläggningar på kvartersmark. 

 

Samhällsbyggarna efterlyser även en översyn av Anläggningslagen, för att på sikt bättre reglera skyldigheter och befogenheter för ytvattenhantering, exempelvis i diken som används för att leda bort dagvatten. En sådan reform skulle kunna bidra till en mer långsiktig och hållbar förvaltning av dessa anläggningar.

 

Remissvar av betänkandet En enklare hantering av vattenfrågor vid planläggning och byggande (SOU 2023:72)

 

Yttrande avseende Boverkets förslag till föreskrifter om regionplan

Boverket har föreslagit nya föreskrifter för hur regionplaner ska utformas och digitaliseras, ett initiativ som ska säkerställa att planeringen följer Plan- och bygglagens krav och blir mer effektiv genom digitalt stöd. Samhällsbyggarna har lämnat sitt remissvar där de ställer sig positiva till förslagen men även pekar på några viktiga aspekter som behöver beaktas.

 

Samhällsbyggarna stödjer starkt Boverkets fokus på digitalisering och betonar vikten av att även regionplanerna blir digitala för att underlätta samverkan, effektivitet och transparens. De lyfter särskilt fram fördelarna med standardiserade geodata, som kan bidra till både ekonomiska och demokratiska vinster, genom att förbättra tillgången till information för alla berörda parter. Detta bedöms också vara ett viktigt steg för att stödja hållbar utveckling, till exempel genom att enklare koppla ekonomiska, sociala och ekologiska mål inom samhällsplaneringen.

 

Trots de positiva effekterna av digitalisering lyfter Samhällsbyggarna några kvarstående utmaningar. En sådan är behovet av bättre samverkan mellan olika nivåer i planeringshierarkin, från nationella till kommunala intressen. De påpekar även att viss planering som påverkar samhällsbyggandet, såsom nationell infrastruktur och energiförsörjning, idag inte omfattas av Plan- och bygglagen, vilket kräver ytterligare koordinering.

 

En viktig fråga som Samhällsbyggarna särskilt betonar är hanteringen av sekretess när alltmer information digitaliseras. De ser ett stort behov av tydligare vägledning från statliga myndigheter för att säkerställa att regionplanerna, liksom andra planinstrument, hanteras korrekt ur ett sekretessperspektiv. 

 

Yttrande avseende Boverkets förslag till föreskrifter om regionplan

 

Remissvar NollCO2 2.0, Sweden Green Building Council

Samhällsbyggarna har lämnat remissvar på SGBC:s manual för NollCO2 2.0. Manualen syftar till att stödja klimatarbetet i bygg- och fastighetssektorn genom certifiering av byggnader. Samhällsbyggarna betonar vikten av miljöcertifiering som ett effektivt verktyg för att minska klimatpåverkan och anpassa sig till nya regelverk, exempelvis EU:s taxonomi. De framhåller både möjligheter och utmaningar med att integrera befintliga certifieringssystem i nya regelramar.

 

Huvudpunkter i Samhällsbyggarnas remissvar:

  • Klimatvärdering av el: SGBC har anpassat manualen enligt tidigare synpunkter, bland annat gällande solcellsanvändning och avtalet om Bra Miljöval el. Dock föreslås att klimatvärdering ska baseras på det nordiska elsystemet, enligt SMED:s rapport nummer 4, 2021, snarare än en nationell elmix.
  • Polluter Pays Principle (PPP): Samhällsbyggarna föreslår att PPP ska tillämpas vid klimatvärdering av avfallsförbränning för att ge rättvisande redovisning och incitament till val av återvinningsbara byggmaterial. Detta inkluderar att koppla klimatpåverkan från förbränning av rivningsavfall till den certifierade byggnaden.
  • Regelverksintegration: Manualen bör tydligt beskriva hur befintliga certifieringar och tidigare investeringar kan överföras till nya krav, för att underlätta för aktörer att navigera i förändrade regelverk.

 

Samhällsbyggarna ser SGBC:s arbete som ett viktigt bidrag till hållbart byggande och anser att de föreslagna ändringarna stärker manualens effektivitet i klimatarbetet

 

Remissvar NollCO2 2.0, Sweden Green Building Council

 

Publicerat: Måndag 9 December