Osäkerhetsanalys vägen till smartare beslut

I början av september presenterade regeringen kommande satsningar på infrastruktur. Den så kallade ramen för infrastruktur utökas med 200 miljarder kronor till 1 171 miljarder under de kommande tolv åren. Även kommuner och regioner kommer att behöva lägga pengar på detta framöver.

Samtidigt har stora, dyra och försenade byggprojekt i offentlig sektor fått diger uppmärksamhet under de senaste åren. Och den bistra sanningen är att det är mer regel än undantag att projekten drar över budget, enligt forskning. Men det här går att undvika om viljan finns. Det menar Arvid Almberg, projektrådgivare på AFRY.

– Osäkerhetsanalys, även kallad successivprincipen, skulle kunna hjälpa både tjänstemän och politiker att fatta klokare beslut. Både kalkylen och tidplanen går att analysera utifrån detta, säger han.

På 70-talet fick ingenjören Steen Lichtenberg idéen till att skapa en metod som kunde ge en verklig och trolig bild av ett projekt. Den skulle också ta hänsyn till att verkligheten alltid är osäker. Med utgångspunkten i Danmark spred sig Lichtenbergs successivprincip vidare i Skandinavien och i världen.

– Första steget är att bryta ner projektet i en WBS, Work Breakdown Structure. Den ger en visuell bild av vilka delar som ingår, säger Arvid Almberg och fortsätter:

– Tanken är att flera personer med olika roller och perspektiv tillsammans ska uppskatta osäkerheterna i delarna. Det här görs genom att värdera vad som är mest och minst troligt för kostnader respektive tid.

Datan körs senare i en Monte Carlo-simulering. Med hjälp av matematiska algoritmer som bygger på slumptal får man ett resultat.

–  Kostnadsintervaller redovisas i en S-kurva. Till exempel: om en ny skola ska byggas står det i underlaget att det är 85 procents sannolikhet att den kan komma att kosta 800 miljoner kronor. Det här skiljer sig mot en traditionell kalkyl, säger Arvid Almberg.

Norge och Danmark – framstående inom kvalitetssäkring

I Sverige har Trafikverket använt successiv kalkylering i snart 20 år. Dock är den ganska okänd. Här skiljer vi oss från våra grannländer. I Norge har forskare vid Tekniska högskolan i Trondheim sedan nittiotalet utvecklat statliga metoder för projektstyrning och kvalitetskontroll.

– Alla statliga investeringar som är större än 500 miljoner norska kronor är tvungna att genomgå en kvalitetssäkring. I den ser man över koncept och kostnader för olika projektfaser. Successiv kalkylering är en del av detta, säger Arvid Almberg.

Den danska ekonomgeografen Bent Flyvbjerg har ägnat sin karriär åt att forska om så kallade megaprojekt. Han fann att nio av tio blir betydligt dyrare än planerat. Orsakerna är flera. Några av dem är att kostnader och nyttor, liksom tidsplaner och risker, felredovisas under planeringsperioden och inför beslut. Successivprincipen skulle kunna vara en nyckel till mer genomtänkta vägval och ge samhället möjlighet att hushålla med resurser.

– Metoden bygger på att människor med sin erfarenhet vågar utmana varandras idéer. Min hypotes om varför den inte är lika utbredd här har en kulturell förklaring: Det kanske stämmer att svenskar är mer konflikträdda än våra grannar i Norden. Men intresset för successivprincipen ökar. Det är positivt, säger Arvid Almberg.

Om Arvid Almberg

Arvid Almberg har över 20 års erfarenhet av stora investeringsprojekt. Tidigare har han arbetat som programledare inom stora sjukhusinvesteringar, projektchef och projektledare. Nu arbetar han på AFRY som konsult och har i huvudsak med oberoende projektanalyser för beställare, till exempel riskanalys och successiva kalkyler.

Den 28 november 2024 är kursstart för Osäkerhetsanalys på projektkostnad - ur ett beställarperspektiv. Arvid Almberg kommer att leda kursen. Han har under de senaste åren varit drivande sprida kunskap om metoden. Kursen blandar teoretiska och praktiska delar ur projektvärlden.