News
- Januari (2)
- Februari (5)
- Mars (4)
- April (1)
- Maj (6)
- Juni (6)
- Juli (1)
- Augusti (3)
- September (4)
- Oktober (6)
- November (5)
- December (4)
- Januari (3)
- Februari (3)
- Mars (4)
- April (4)
- Maj (9)
- Juni (4)
- Juli (1)
- Augusti (3)
- September (4)
- Oktober (9)
- November (5)
- December (4)
- Januari (4)
- Februari (7)
- Mars (7)
- April (1)
- Maj (6)
- Juni (4)
- Juli (1)
- Augusti (2)
- September (6)
- Oktober (11)
- November (1)
- December (4)
- Januari (5)
- Februari (3)
- Mars (11)
- April (9)
- Maj (10)
- Juni (8)
- Juli (2)
- Augusti (1)
- September (7)
- Oktober (7)
- November (6)
- December (5)
- Januari (28)
- Februari (27)
- Mars (13)
- April (10)
- Maj (6)
- Juni (4)
- Juli (3)
- Augusti (5)
- September (1)
- Oktober (6)
- November (8)
- December (6)
- Januari (25)
- Februari (38)
- Mars (38)
- April (23)
- Maj (22)
- Juni (26)
- Juli (11)
- Augusti (22)
- September (78)
- Oktober (23)
- November (9)
- December (11)
Så kan andelstalen för vind- och vattenkraft beräknas | Bästa examensarbete fastighetsrätt 2023
Tove Berlind Hjelm tilldelas priset Bästa examensarbete i fastighetsrätt 2023 för Andelstal i GA-väg för vindkraftverk och vattenkraftverk.
Arbetet undersöker möjligheten att ta fram en schablon för de trafikmängder som dessa specialfastigheter antas generera och på så sätt bestämma andelstal. Detta kan minska konflikter, spara tid och resurser liksom underlätta förrättningar.
Juryns motivering:
I examensarbetet Andelstal i GA-väg för vindkraftverk och vattenkraftverk tar författaren sig an uppgiften att på ett strukturerat och välskrivet sätt skapa riktlinjer för vilka andelstal som vind- och vattenkraftverk bör tilldelas vid tillämpning av tonkilometermetoden.
Examensarbetet behandlar en högaktuell fråga och levererar konkreta förslag. Resultatet av arbetet har goda förutsättningar att bli direkt tillämpbart i lantmäterimyndigheternas förrättningar och ger sakägare en tydligare bild av vilka andelstal som kan förväntas bli gällande.
För vägar som är gemensamhetsanläggningar bestäms andelstalen genom schablonvärden som är fastställda för olika fastighetstyper. Detta görs enligt den så kallade tonkilometermetoden. Men för vissa specialfastigheter saknas sådana mallar. Det gäller exempelvis vind- och vattenkraftverk.
Examensarbetet tar fram en schablon och två modeller för vindkraftverk. För enstaka vindkraftverk handlar det om 250 ton per år och verk. Vindkraftsparker behöver däremot en mer komplex formel eftersom resor för service kan samordnas mellan fem vindkraftverk som står i kluster.1
För vattenkraftverk har en beräkningsmall tagits fram – men ingen schablon. Detta eftersom tidigare förrättningar visar att tontalen för dessa vattenkraftverk varierar drastiskt: som lägst 500 och som högst 8 000 ton per enhet och år. För vindkraftverk är motsvarande siffror 300 och 500. Här pekar författaren på möjligheten till ytterligare studier.
Berlind har också diskuterat frågan om ledningsägares anläggningar, exempelvis kraftledningar, bör anslutas till en gemensamhetsanläggning. Svaret på den frågan blev efter intervjuerna nej.
Studien utgår ifrån, och bygger vidare på, Lantmäteriets promemoria om tonkilometermetoden samt examensarbeten inom området. Författaren har tittat på flera andra specialfastigheter och dess schabloner samt beräkningsmall, liksom på litteratur i ämnet samt gjort en undersökning av förrättningar som har vunnit laga kraft, rättspraxis samt en intervjustudie.
Examensarbetet är skrivet inom ramen för civilingenjörsutbildningen i Lantmäteri vid Lunds tekniska högskola, LTH. Lantmäteriet står för prissumman på 15 000 kronor, och vinnaren har utsetts av sektionen för fastighetsrätt inom Samhällsbyggarna. Priset delas ut under Samhällsbyggnadsdagarna 5–6 oktober som hålls på 7A i Stockholm.
Varför valde du att skriva om just detta ämne?
– Jag visste redan från början att jag ville skriva om vindkraftverk, då det är ett väldigt aktuellt ämne. När Lantmäteriet annonserade ut ett examensarbete om olika specialfastigheters andelstal i gemensamhetsanläggningar tyckte jag att det lät väldigt spännande.
– Exjobbet var ganska brett utformat från början så jag valde att begränsa mitt arbete till just vind- och vattenkraftverk. Jag tyckte att jag kunde hitta väldigt intressanta parametrar i jämförelsen mellan vind- och vattenkraftverk. Dessutom tyckte jag att anläggningslagen var bland det roligaste att läsa om under min utbildning. I det stora hela så har mitt examensarbete varit väldigt roligt att genomföra.
Vad betyder priset för dig?
Det känns jättekul att få ett erkännande på att man har gjort ett bra arbete på något som man har lagt så mycket tid och kraft på. Det blev ett väldigt bra avslut på mina studier och det känns som en hoppfull början på min karriär.
1 schablon ∗ (+1 för varje påbörjad 5: a) + schablon ∗ 0,75 * (antal vindkraftverk − (+1 för varje påbörjad 5: a))
Tove Berlind Hjelm
Utbildning: Civilingenjör i lantmäteri, Lunds tekniska högskola
Jobb: Förrättningslantmätare, Lantmäteriet i Linköping
Jury Bästa examensarbete fastighetsrätt 2023
Maria Tiricke, enhetschef fastighetsenheten, Naturvårdsverket
Nils Fält, tekniskt råd, mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt