Referat: Socioekonomiskt utanförskap i skuggan av pandemin

 

Pandemins efterdyningar väcker frågor. Stämmer det att människor som bor i utsatta områden påverkades mer än andra? Varför då? Hur ser livet ut för dem som lever i utanförskap och hur kan man som fastighetsägare arbeta för att lyfta ett bostadsområde och motarbeta stigmatisering och otrygghet?

 

Dessa funderingar ville Samhällsbyggarnas sektion för hållbar utveckling fördjupa i ett digitalt frukostseminarium den 31 mars.

 

Först ut bland talarna var Johann Knigge från Svenska Röda Korset som presenterade organisationens nyligen publicerade rapport ”Lokal kraft i krisen”. Rapporten visar på att människor som lever i socioekonomiskt utanförskap drabbats mycket hårt av pandemin, både sjukdomen och andra följdeffekter. Men Röda Korset lyfter även fram vilken roll lokalt engagemang och samverkan kan spela för att förbättra situationen. Johann redogjorde för ett antal konkreta exempel på vilka lokala insatser som bedrivs på olika platser runt om i landet. 

 

Därefter berättade Johanna Froode från Famljebostäder och Johan Wahlgren från Tyréns hur ett bostadsbolag kan arbeta med att förbättra trygghet och attraktivitet i ett område. Familjebostäder ingår i Framtidskoncernen som består av de allmännyttiga bostadsföretagen i Göteborg. Koncernen har lanserat strategin ”Superförvaltning”. Superförvaltning innefattar en rad faktorer som mäts och följs upp utifrån en forskningsbaserad metodik. Vi fick dessutom veta ett konkret exempel på Familjebostäders strategiska arbete med avfallshantering i Bergsjön, Göteborg och vad sådana satsningar kan leda till.

Seminariet modererades av Per Löfgren, hållbarhetschef på Tyréns och medlem i sektionen för Hållbar Utveckling. 

 

Referat av presentationerna, se nedan. Det går även att se hela seminariet i efterhand:

 

 

 

 

LOKAL KRAFT I KRISEN

Johann Knigge, Chef för nationella avdelningen på Svenska Röda Korset 

 

Frivilligorganisationen Röda Korset med sina 26 000 funktionärer runt om i Sverige märkte tidigt hur pandemin slog ute i samhället. Därför tog de fram rapporten ”Lokal kraft i krisen” som bygger på organisationens lokala erfarenheter.

 

Röda Korset arbetar i 30 socioekonomiskt utsatta bostadsområdet där ledorden är:

 

• långsiktighet istället för tillfälliga projekt
• lokal förankring,där de boende själva pekar ut behov och är en del av lösningen
• samverkan med andra aktörer

 

Johann betonade vikten av förebyggande insatser. När krisen väl kommer måste man vara på plats.

 

Pandemin drabbade alla, men den drabbade inte lika. Det har funnits en uppfattning att skillnaderna mellan olika grupper mest handlade om språkförbistring och otillräcklig riskmedvetenhet men Johann betonade att den enskilt största faktorn för att dö i COVID 19 var faktorn inkomst. Både sjukdomen som sådan och de ekonomiska och sociala följdeffekterna drabbar mest människor i socioekonomiskt utsatta områden. De jobbar oftare i serviceyrken och är ofta beroende av kollektivtrafik. De bor också trängre än andra grupper. 

 

Exempel

I de utsatta områdena finns dock lokal handlingskraft att möta utmaningarna. Johann berättade om några exempel på hur Röda Korset arbetar i samverkan med lokalsamhället:

 

Malmö

På Lindängen i Malmö har Röda Korset även tidigare med språkcafé, läxhjälp och andra behov som identifieras i samarbete med de boende. 

 

I samband med pandemin fanns behov av

 

• information kring smittspridning och vaccination
• fritidsaktiviteter och sommarjobb för unga

 

Verksamheten kunde ställa om till digitala aktiviteter (bakning, träning) och genomförde även projektet ”Vintervärme 2020” där det delades ut påsar till barnfamiljer med information, pyssel, spel, te och choklad.

Röda Korset konstaterar att lokal informationsspridning kring pandemin var viktig, särskilt i början

 

Ett annat exempel från Malmö är Sofielund där invånarnas upplevda behov var att det saknades öppna mötesplatser. En mötesplats var planerad för att öppna i mars 2020 men på grund av restriktionerna fick det skjutas upp till september 2021 och det lokala föreningsnätverket som fanns i området fick övergå helt till digital verksamhet. Röda Korset genomförde informationsinsatser och vaccination i samverkan med lokala aktörer och även i Sofielund drevs projektet Vintervärme 2020 och 2021

 

Södertälje

I Södertälje har Röda Korset varit aktivt sedan lång tid tillbaka. Här blev det snabbt tydligt hur hårt pandemin slog ekonomiskt i vissa områden där många av invånarna förlorade jobbet. Barnfamiljer fick svårt att få mat för dagen.

 

Röda Korset ordnade matkassar ihop med den lokala ICA-handlaren. Frivilliga krafter, bl.a. boende i området, var med och packade matkassar och delade ut. Det är viktigt att inse att de drabbade själva är kapabla och kan vara delaktiga i insatserna.

 

Umeå

I Umeå har Röda Korset funnits på plats i nära 100 år. Exemplet som Johan berättade om kom från Ålidhem där man redan tidigare jobbat ihop med Umeå kommun i ett Idéburet offentligt partnerskap (IOP) som är ett arbetssätt som bygger på samverkan. Under pandemin har man medverkat i lokala närverk för att stödja informationsutbyte och dialog, men syftet är även att lyfta in andra röster än de som vanligen hörs. Det sker genom att stötta mindre lokala föreningar t ex med att låna ut lokaler, hjälpa till att söka finansiellt stöd m.m.

 

 

Linköping

I Linköping har Röda Korset tidigare funnits i Berga där det bland annat funnits läxhjälp, cykelskola för vuxna och insatser för att träna svenska. Nu har man även öppnat secondhandbutik i Skäggetorp och fokuserar på dessa två områden där hjälpen behövs bäst. Informationsinsatser har varit viktiga, och därför var secondhandbutiken öppen trots pandemin. På så vis ha man kunnat hjälpa till med praktiska saker som boka vaccination, skriva ut papper m.m. När resten av samhället stängde ner var det extra viktigt att kunna hålla öppet. Många som sökte sig till mötesplatserna behövde samtala, och i praktiken kan invånarna i de här områdena ändå inte isolera sig i hemmet, så som tanken var med nedstängningarna. 

 

Skellefteå

I Skellefteå driver Röda Korset en second handbutik och mötesplats med bland annat kurser i första hjälpen och dagverksamhet för äldre. Eftersom man även varit engagerad i de bostadsområden där det finns en social utsatthet sökte Röda Korset pengar från DELMOS (Delegationen mot segregation) och tog fram en kartläggningsrapport om segregationen i Skellefteå och hur pandemin slagit. Rapporten presenterades sedan för kommunen, vilket ledde till dialog om livsvillkoren för människor i utsatthet i Skellefteå. 

 

Göteborg

I Göteborg har Röda Korset varit aktiva i Tynnered där de har en mötesplats och träffpunkt för de boende. Röda Korset är med och driver förändringsprocesser tillsammans med andra lokala aktörer som handbollsklubben och kyrkan, samt  i samarbete med stadsdelsförvaltningen. När pandemin kom och möjligheten till inomhusaktiviteter begränsades började man med utomhusfika i samverkan med Tynneredskyrkan och Stena Fastigheter. Där fanns redan före krisen ett nätverk ”Socialt hållbart Tynnered” som består av lokala aktörer.

 

Rekommendationer

Avslutningsvis påpekade Johan att skillnaden i livsvillkor som lyfts fram i rapporten visserligen var känd sedan innan, men vi har nu ökat kunskapen. Det har funnits missuppfattningar om varför det ser ut på ett eller annat sätt i de utsatta områdena. Det behövs en mer nyanserad bild av utmaningarna för att man ska kunna agera. Rapporten innehåller ett antal rekommendationer till lokala offentliga nivån och civilsamhället – före, under och efter en kris:

 

Före krisen 

• Lokal samverkan i vardagen ger lokal kraft i en kris. Relationer och samverkan behöver byggas upp innan krisen kommer.
• Offentliga aktörer på lokal nivå behöver förbättra sin dialog och kommunikation med människor som befinner sig i utsatta livssituationer. Civilsamhällets särskilda närhet till människorna kan användas mer effektivt och systematiskt.

 

Under krisen

• Behovsanpassade krisinsatser behöver ha människan i centrum Offentliga aktörer måste bli bättre på att identifiera behov hos befolkningen.
• Löpande behovsanalyser behövs så man kan anpassa krisinsatsen i takt med att behoven förändras - en lärdom som Röda Korset har dragit även vid internationella insatser.
• Inkludera de drabbade människorna, se dem som en del av lösningen, både i att identifiera behov och att möta behoven på ett effektivt sätt
• Myndigheter och kommuner måste säkerställa tillgång på korrekt och relevant information

 

• Hälsofrämjande insatser för särskilt utsatta grupper och särskilt viktiga mötesplatser bör ses som samhällskritisk verksamhet under en kris.

 

• MSB i samarbete med kommunen bör tydliggöra att kommunens ansvar för planering och analyser inom krisberedskapsarbetet ska inbegripa alla människor som befinner sig i en kommun.

 

Efter krisen

• Behoven av hälsofrämjande insatser för att möta fysisk och psykisk ohälsa har förstärkts under pandemin. Hälsoklyftorna som fanns före pandemin riskerar att öka.

 

• Tillgång till lokala mötesplatser där olika grupper kan träffas och delta i hälsofrämjande aktiviteter behöver förbättras.

 

• Förändrade behov hos befolkningen efter en kris bör inkluderas och tydliggöras i kommunerna, regionernas och lst:s ordinarie och sårbarhetsanalyser (RSA)

 

 

SUPERFÖRVALTNING. FRAMTIDENS STRATEGI MOT UTANFÖRSKAP I GÖTEBORG

Johanna Froode
Familjebostäder, Utvecklingsledare Bergsjön

 

Johan Wahlgren
Tyréns

 

Familjebostäder är ett allmännyttigt bostadsbolag som tillsammans med de kommunala bolagen Poseidon, Bostadsbolaget och Gårdstensbostäder bildar Framtidskoncernen i Göteborg. Målet är att inga särskilt utsatta områden ska finnas kvar inom koncernen år 2025 - ett tufft mål påpekade Johanna. 

 

Superförvaltning 2020-2025

För att nå målet får bort bostadsområden från listan över utsatta områden tog Framtidskoncernen fram strategin Superförvaltning som ska genomföras under åren 2020-2025. 

 

Nyckelorden är

 

• Trygg
• Hållbar
• Jobba med servicen
• De boende ska känna att de är en del av utvecklingen i området.

 

Trygghetssäkrade fastigheter kan innebära sådant som bra belysning, bra lås, bra dörrar. Genom ganska enkla fysiska åtgärder ökar tryggheten. En annan viktig faktor är lokal närvaro sju dagar i veckan, d v s fastighetsbolaget behöver ha bemanning även under helgerna. Familjebostäder genomför trygghetsdialoger med hyresgäster för att identifiera vilka insatser som behövs. Trygghetsvärdar finns i området vilket är relationsskapande. Det råder nolltolerans mot kriminell verksamhet, som för ett fastighetsbolag betyder att man måste sätta gränser och säga ifrån när fel upptäcks. Familjebostäder sätter även gränser när det gäller hyresförhållanden. Det ska gå rätt till och bolaget vill ha kontroll på vem som bor i dess fastigheter. På drift- och underhållssidan jobbar de enligt Broken Windows teorin, som säger att all skadegörelse och klotter ska bort inom 24 timmar. Viktigt också att sophanteringen fungera utan någon nedskräpning eftersom sopor föder sopor

 

Strategin Framtidens stadsdelsutveckling (2020-2030)

Som komplement till den kortsiktiga strategin Superförvaltning 2020-2025 har Framtidskoncernen även en mer långsiktig strategi, Framtidens stadsdelsutveckling, som avser perioden 2020-2030. Där är syftet att skapa framtidstro hos de boende med innovation, investeringar och mod. Detta åstadkoms bland annat genom att bolagen investerar i nyproduktion och renoveringar och att man även erbjuder ombildning till bostadsrätter för en mer blandad stadsdel. Genom en social investeringsfond skapas möjligheter för barn och unga (läxhjälp, sommarjobb, föräldrastöd). Familjebostäder satsningar riktas särskilt till områdena Tynnered och Bergsjön som är företagets utpekade utvecklingsområden.

 

 

Bergsjön

Satsningarna i Bergsjön består av tre lyft, skollyftet, jobblyftet och hälsolyftet. 

 

Skollyftet

Att lyfta skolresultaten är viktigt för områdets utveckling. Skollyftet är en koncerngemensam satsning med koordinatorer på plats i skolan som håller öppet kl 07-19. Det finns olika aktiviteter för skolbarnen samt läxhjälp, dels genom anställda läxhjälpare på skolor och dels genom områdets föreningar.

 

Jobblyftet 

För att få en bra utveckling i området behöver fler bli självförsörjande. Jobblyftet skapar möjligheter att anställa boende och satsa på lokala småföretag. Jobbhubbar ska startas och man jobbar även med matchning och socialt företagande.Ungdomar i området kan få feriejobb inom Familjebostäder som kommer att ha 250 sommarjobb i sommar i Bergsjön, bl.a. fastighetsskötsel, demokratiarbete, entreprenörskap, miljöarbete såsom avfallshantering eller arbete med att planera och genomföra aktiviteter för andra boende. Vi har sett från tidigare satsningar att området är finare under sommaren, inte bara för att fler plockar skräp utan även att man blir mer mån om området när det är kompisen som annars får städa upp. 

 

Hälsolyftet

Hälsolyftet syftar till att stärka folkhälsan med stöd av andra aktörer i området genom att möjliggöra för andra aktörer att anordna aktiviteter. Bland annat skapas ett gym som även ska vara en lokal mötesplats.

 

 

Förbättrad avfallshantering i Bergsjön

Johan Wahlgren från Tyréns berättade sedan om ett uppdrag som företaget utfört inom projektet Superförvaltning. Uppdraget omfattade en utredning med syfte att förbättra avfallshanteringen och minska nedskräpningen i två bostadsområden (Siriusgatan och Tellusgatan) och gjort en omvärldsanalys och dokumentstudier samt en nulägesanalys av hur frågorna hanteras inom Familjebostäder. Därefter tog man fram en målbild och gapanalys som sedan resulterat i en avfallsstrategi.

 

Nuläget

Det ser skräpigt ut i anslutning till miljörum och avfallsbehållare. Mycket resurser läggs på städning. Hyresgäster vill inte gå in i miljörummen. Verksamhetsavfall dumpas i området. Störst problem finns i de stora miljörummen där upp till 300 hyresgäster delar samma miljörum, medan det ser bättre ut i hus där färre personer delar. Placeringen av insamlingsstationer för förpackningar m.m. bidrar också till nedskräpning. Om inga insamlingsstationer finns i närheten hamnar även insamlingsfraktionerna i miljörummen istället för att sorteras ut.

 

Inom utredningen intervjuades ett antal hyresgäster som själva visade sig vara rätt nöjda med avfallshanteringen, men samtidigt missnöjda med att andra invånare inte sköter sig. De ville t ex ha övervakningskameror.

 

Målbilden

Målet är att mängden restavfall ska minska, mängden grovsopor ska minska, kundnöjdheten ska öka. Efter en genomgång av miljörummen har man tagit fram checklistor vad som kännetecknar en bra basnivå (lägsta standard) och en premiumnivå (nyskapande insatser). Det finns även vägledning för hur kommunikation ska se ut för att öka enhetligheten. Tidigare har det funnits olika skyltning på olika platser i områdena.

 

 

PANELDISKUSSION OCH FRÅGOR

Här följer några röster från den efterföljande paneldiskussionen som leddes av moderatorn Per Löfgren.

 

Johann K: Kriser ger även möjligheter. Pandemin har visat på betydelsen av lokal samverkan. Det finns ingen stark tradition av samverkan mellan det offentliga och civilsamhället, man har haft olika roller och jobbat var för sig. Nu ser vi fina exempel på hur lokal samverkan kan fungera.

 

Fråga: Vilka råd vill ni ge till samhällsbyggare? Vad tar vi med in i planeringen? 

 

Johann K: Vi ser vikten av att planera in fysiska mötesplatser som lokalinvånarna har tillgång till och som de själva kan fylla med innehåll. Invånarna sitter på lösningar men behöver en plats för att dessa ska kunna kanaliseras och bli verklighet. Finns inte platsen så får man inte ut den kraft som finns i lokalsamhället. Superförvaltningen är också intressant – att skapa trygghet i området med belysning etc. Sådana ”hårda insatser” som fastighetsägarna kan göra är viktiga och ger möjlighet till RK:s mjukare insatser.

 

Johanna: Ett bra exempel på mötesplats är ”Bergsjön möts”, ett mingelcafé i centrum en gång i månaden. Initiativet kom från en av områdets föreningar som ville få enklare möjligheter att träffa polisen, socialförvaltningen och andra som man behöver ha kontakt med. Det har visat sig populärt och det har kommit in bra frågor den vägen. Det är viktigt att träffas blandat mellan generationer och etniciteter. 

 

Johan W: Fysiska mötesplatser är ett så tydligt behov eftersom social hållbarhet handlar mycket om demokrati. Då är det viktigt att den lokala demokratin också möjliggörs.

 

Fråga: Krisberedskap blir allt mer aktuellt, vad kan det innebära ur ett socioekonomiskt perspektiv?

Johann: Att kunna agera vid kris bygger på lokal närvaro. Röda Korset har av tradition inte funnits i de socialt utsatta områdena, och det gäller övriga samhället också, såväl det offentliga som näringslivet. Det behövs en närvaro och den måste även bygga på dem som bor i området. Annars blir möjligheten att agera i kris och skydda sig sämre. Många som bor i området har hög förmåga att ställa om från vardag till kris, vi behöver stärka egenmakten och kunskapen så man kan agera.

 

Johanna: Krisen har visat vikten av att våga tänka nytt och ställa om. Pandemin pågick i två år, efter ett tag insåg vi att vi inte måste ta bort alla aktiviteter, vi måste bara göra dem på ett annat sätt men fortsätta att finnas på plats och lyssna, ta vara på de boendes idéer. Vi har hittat mer effektiva sätt att arbeta. Innan trodde vi inte att digitala kanaler skulle fungera gentemot hyresgästerna, men det gör de. Digitala nyhetsbrev går ut och vi ser att de blir lästa. Digitala träffar lockar ofta mer folk än de fysiska och ibland kan det vara lättare att delta när man får vara anonym. Men framför allt har vi fått mycket positiv respons när vi väl har kommit ut på riktigt igen, ex haft en kaffevagn för att kunna möta hyresgästerna utomhus.

 

Fråga: Vad tycker ni är viktigast att lyfta fram kopplat till socioekonomisk utsatthet, vad vill ni se mer av?

 

Johan W: Det vi såg i Bergsjön var en insikt om att vi är dåliga på att utvärdera insatser. Vad är det som ger effekt och varför?

 

Johanna: Långsiktighet är avgörande för den här typen av förändringar. Det går inte att driva projekt på projekt och bara dutta på med nya insatser. Det krävs en strategi vad man vill på sikt. Den lokala anpassningen är också viktig, insatser som Superförvaltningen är generell, men man måste också ta in de boendes perspektiv och utveckla området tillsammans med de boende.

 

Johann: De tre punkter som vi tycker är viktiga är 

 

• Samverkan, som bygger på de lokala frivilliga, det är viktigt att få in deras röster i den här typen av samtal. 
• Långsiktighet som kopplar till finansieringsfrågan. Det är lättare att få pengar till något som är nytt, men svårare att få pengar till långsiktiga insatser som man ser ger resultat. Utgå från det som fungerar, finansiera det! 
• Minska kraven på rapportering. Finansiärerna måste lita mera på att civilsamhället kan bidra med mycket och att det krävs långsiktig finansiering. Frivilliginsatserna är gratis men de måste koordineras, det kostar att lägga tid på att hålla ihop nätverk m.m.

 

Per Löfgren tackade såväl talarna som åhörarna och utlovade nya dagsaktuella samhällsbyggarwebbinarier längre fram i år.

 

Skribent: Karin Hermansson, sektionen för hållbar utveckling