Referat: Cement och hållbarhet – klimatdeklarationer med fokus på betong

 

Hur jämför vi olika byggnader med varandra ur klimatsynpunkt på ett rättvisande sätt? Det ville Samhällsbyggarnas sektion för miljö och hållbar utveckling belysa i ett frukostseminarium den 21 oktober.

 

Som talare hade vi bjudit in docent Tove Malmqvist Stigell, forskare vid KTH, och teknologie doktor Malin Löfsjögård, vd för Svensk Betong. 

 

Moderator för seminariet som hölls digitalt var Agneta Persson, Anthesis, medlem i sektionen för hållbar utveckling. 

 

Klimatpåverkan och byggnader – referensvärden vid nybyggnation

Från den 1 januari 2022 gäller krav på klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader. Det innebär att byggherrarna måste redovisa vilken klimatpåverkan som uppstår vid materialproduktion och uppförande av byggnaden. Syftet med lagkravet är att klimatdeklarationerna ska bidra till att minska klimatpåverkan från byggskedet.

 

Vi fick lyssna på Tove Malmqvist Stigell, docent vid KTH, som har medverkat i utformningen av systemet och som har mångårig erfarenhet som forskare kring byggnaders miljöpåverkan, bl.a. livscykelanalyser. 

 

En sorts startpunkt för arbetet med att klimatdeklarera byggnader i Sverige var några utvecklingsprojekt som drevs av dåvarande Sveriges Byggindustrier som med stöd av KTH och IVL tog fram livscykelanalyser, dels för en byggnad med betongstomme (Blå Jungfrun), dels för en byggnad med trästomme (Strandparken). I ett uppföljande projekt analyserades sedan fem olika byggsystem tillämpade på en och samma byggnad (Rapport C344 Minskad klimatpåverkan från flerbostadshus – LCA av fem byggsystem). 

 

Utsläpp i olika skeden

En LCA omfattar olika skeden i byggnadens livscykel. Utsläppen från driftskedet (uppvärmning m.m.) byggs på successivt under hela livstiden i en relativt jämn ökning, medan utsläppen från inbyggda material uppstår främst vid uppförandet och därefter ligger stilla till det är dags för olika byggdelar att bytas ut. Då uppstår distinkta trappstegsformade hopp i utsläppskurvan. Därmed blir det viktigt att ta ställning till vilken tidsspann som en LCA ska omfatta.

 

Moderna byggnader är relativt resurssnåla i brukarskedet jämfört med de äldre byggnaderna. Rapporterna om Blå Jungfrun och Strandparken lyfte därför fram miljöpåverkan från byggproduktionen mer än tidigare rapporter. Tove har arbetat vidare med byggdelars miljöpåverkan sedan dess och har även medverkat i liknande projekt för IEA (International Energy Agency). På så vis sprids de svenska resultaten även internationellt.

 

Uppdrag att ta fram referensvärden

För att ytterligare öka nyttan av klimatdeklarationer behöver forskarna även ta fram referensvärden för byggnader (d.v.s. jämförelsevärden som visar vad som kan anses vara bra). Referensvärdena kan bland annat användas som underlag för att ställa krav i upphandlingar. Det har förekommit kritik mot att de nya klimatdeklarationerna inte innehåller några sådana kravnivåer på vilka värden som ska uppnås för byggnadens klimatpåverkan. Men Boverket menar att gränsvärden kommer att tas fram senare när systemet är i drift. Tove höll med om att det är för tidigt idag, branschen är inte mogen att ta fram tillräckligt robusta resurssammanställningar och det behövs ett lärande. 

 

Toves pågående uppdrag att ta fram referensvärden för klimatpåverkan vid uppförande av byggnader omfattar endast byggskedet, p g a kopplingen till klimatdeklarationerna. En stor del av arbetet har bestått av insamling och bearbetning av byggnadsdata, där det har varit viktigt att få in ett stort urval av olika sorters byggnader (flerfamiljshus, småhus, kontor, skolor, förskolor).

 

Det skulle vara nyuppförda byggnader och det krävdes god kvalitet på underlaget från entreprenörernas kostnadskalkyler eller affärssystem (mängförteckningar över ingående material uppdelat per byggdel). Det visade sig vara mycket arbete med att få fram sådana underlag eftersom siffrorna inte finns lätt tillgängliga. Totalt ingick 68 byggnader. Insamlade underlagsdata har sedan bearbetats för att få ett mer robust resultat än i tidigare gjorda undersökningar. 

 

Referensvärdena kommer att redovisas i Boverkets rapport under hösten. Värdena redovisas fördelat på olika byggdelar och produkttyper. Enheten är kg CO2-ekvivalenter per m² BTA, som är den referensenhet som används i klimatdeklarationer men de redovisas även per m2 Atemp.

 

Dessutom görs ett antal analyser av hur klimatpåverkan kan skilja sig mellan byggnadstyper. Forskarna har även testat hur beräkningen påverkas om all betong i byggnaden byts till grön betong och allt stål byts till skrotproducerat stål.

 

Tove avslutade med att konstatera att mycket ny kunskap har kommit fram i arbetet med referensvärdena - kunskap som kan bidra till nya diskussioner för t.ex. kravställande och strategier för att minska utsläpp. 

 

>> Ladda ner Tove Malmqvist Stigells presentation

 

Efter föredraget fick publiken tillfälle att ställa frågor via chatten. Några redovisas nedan:

 

Frågor: Hur stor andel av miljöpåverkan anser ni har täckts in av de utvalda hustyperna, det byggs ju även annat än hus?

Svar: Studien gäller byggnader, inte anläggningar. Men vi tror det täcker runt 80% av byggnaderna.

 

Fråga: 20 % av en byggnads utsläpp sker från installationer, men de är inte med?

Svar: Vi har tittat på två olika systemgränser, dels den aktuella där installationer inte ingår, dels en mer utvecklad där de ska ingå. Det är svårt att fånga underlagsdata, t ex att mängda installationer. Men vi har lagt till schablonvärden.

 

Fråga: Geografisk spridning av de studerade byggnaderna? 

Svar: Vi försökte sikta brett men fick bara med en byggnad norr om Uppsala i det slutliga urvalet.

 

Cement och betong ett nationellt intresse – klimatförbättrad betong med halverad klimatpåverkan redan idag och arbete för att nå målsättning klimatneutral betong

 

Nästa talare var Malin Löfsjögård, vd för Svensk Betong och adjungerad professor vid KTH som gav ett aktuellt klimatperspektiv på cement och betong.

 

Armerad betong är världens och Sveriges mest använda byggmaterial och används i hus, anläggningar, mark m.m. I många tillämpningar är betong det enda materialet som kan uppfylla egenskapskraven. Därför är det viktigt att minska betongens klimatpåverkan

 

Även om all betong som bekant består av berg/grus, bindemedel (cement, slagg, flygaska) och vatten så ville Malin betona att det inte finns en betong - betongtillverkarna har hundratals recept. Därför kan det vara knivigt att få fram rättvisande referensvärden för klimatpåverkan. Vilket betongrecept som ska väljas påverkas även av de övriga tekniska kraven på konstruktionen. Det skiljer också mellan länder och mellan användningsområden.

 

Malin beskrev betongens livscykel som ett kretslopp, från uttag av råvaror via betongtillverkning, transport till byggplats, driftskede under byggnadsverkets livstid, återvinning av betongen och sedan åter råvara för nya byggprojekt. Betongens klimatpåverkan uppstår till 90 % i produktionsskedet, dels i form av kalcinering (utsläpp från den kemiska processen), dels utsläpp från uppvärmning, transport etc kopplat till tillverkningen.

 

När betongen sedan väl är ingjuten i byggnaden återgår den rent kemiskt långsamt till kalksten genom karbonatisering, en process där betongen tar upp koldioxid. Upp till 20 % av utsläppen från tillverkningen kan därmed tas upp igen under betongens livstid. Malin hänvisade till en artikel i Husbyggaren nr 1/2021 som redovisar hur karbonatisering kan påverka koldioxidutsläpppen från betong, sett över hela livscykeln. Konstruktionen kan optimeras så man ökar upptaget. Men den sortens insatser ingår inte i Boverkets klimatdeklarationer, eftersom de inte omfattar driftfasen.

 

Återvinning och återanvändning av betong

Hittills har man mest återvunnit betongen i rivningsmassor genom att krossa dem och använda som fyllnadsmassor. Men kan även tvätta rivningsrester och använda som ballast i ny betong, men då begränsar regelverket hur mycket återvunnen betong man kan använda och man måste även beakta hur mycket en sådan återvinningsmetod kostar klimatmässigt jämfört med att bara använda betongen som fyllnad.

 

Den viktigaste klimatåtgärden är enligt Malin att utnyttja betongkonstruktionernas långa livslängd, d v s bevara stomme eller stomdelar så länge som möjligt istället för att riva och bygga nytt. Ett aktuellt exempel är Vasakronans ombyggnad av Sergelhuset i Stockholm där betongstommen återbrukades istället för att rivas.

 

Betongbranschens färdplan – klimatneutralt 2045

Initiativet Fossilfritt Sverige har till uppgift att påskynda den svenska klimatomställningen och har bjudit in branscherna att ta fram sina egna färdplaner för fossilfri konkurrenskraft. Nu finns det över 20 färdplaner inom Fossifritt Sverige, däribland en för betongbranschen, en för cementindustrin och en för bygg- och anläggningssektorn. Malin konstaterade att betongbranschen inte kan komma fram helt ensam, det krävs samverkan. Så är det i alla färdplanerna.

 

Mål: 

• Klimatneutral betong ska finnas på marknaden 2030 
• All betong ska vara klimatneutral betong 2045
• Klimatpåverkan för betong till husbyggnation ska halveras till 2023 jämfört med 2018. Det målet är redan nått, d.v.s. betongen finns. Men nu måste den ut på marknaden.

 

Hur når vi målet för klimatneutral betong? 

 

• Optimera konstruktioner! 
• Rätt betong på rätt plats! 
• Använd klimatförbättrad betong!

 

Klimatförbättrad betong är ett samlingsnamn där olika betongtillverkare har olika namn (grön betong, ekobetong m.m.) För att få kallas klimatförbättrad betong ska den ha minskade utsläpp med minst 10 % jämfört med vanlig. 

 

Minskade utsläpp från betongproduktion

Största påverkan kommer från råvarorna: 90-95 %. Därutöver är 5-8 % transporter, 1-5 % är tillverkning. Att ersätta cementklinker med andra alternativa bindemedel minskar klimatutsläppen. Då används material som har samma reaktiva egenskaper som cement när de reagerar med kalciumhydroxid och vatten. Exempel är flygaska, som är en restprodukt från kolkraftverk, och slagg, som är biprodukt vid järnmalmstillverkning.

 

Egenskapskraven är samma oavsett om det är cement eller alternativa bindemedel som används. Man kan inte ersätta all cement, det måste blandas upp. Tillgången på flygaska och slagg kan minska över tid genom omställning från kol i värmesektorn och stålindustrin, men på 10-15 års sikt finns det tillräckligt att tillgå. Även fossilfritt stål kommer att ge en del slagg.

 

Mellan en fjärdedel och en tredjedel av all betong går till anläggningssektorn. Resten går till husbyggnad, både bärande och annat. Olika kravnivåer gäller för olika användningar. Egenskapskraven är lägre för hus än för anläggningar, därför enklast att börja jobba där när klimatpåverkan ska minskas.

 

Hur kan vi göra redan idag

För att den klimatförbättrade betongen ska komma ut på marknaden krävs nya arbetssätt. Produktivitetsmässigt har det varit bra att ha samma betongrecept till allt i en byggnad, men vill man jobba klimatsmart gäller det att ha rätt betong på rätt plats.

1. Optimera betongrecepten utifrån klimatpåverkan (råvaror, tillverkningsprocess, transporter)
2. Resurseffektiv konstruktion: Design, materialoptimering. (Måste alla väggar vara lika tjocka? Minimera spillet, etc). Effektiv konstruktionslösning (Rätt kombinationer av material - inte ställa olika material mot varandra. Detta är inte bara en fråga för betongindustrin
3. Rätt betong på rätt plats – inte högsta krav på all betong i projektet. 

Svensk standard för tillverkning av betong håller på att revideras, vilket möjliggör mer inblandning av alternativa bindemedel (SS 137003). Andra regelverk behöver också anpassas (AMA, Trafikverkets krav m.m.)

 

Malin avslutade med att tipsa om att det finns utbildning för den som vill veta mera på Svensk Betongs webbplats: https://svenskbetong.cleverlms.se/_betong/login.aspx

 

>> Ladda ner Malin Löfsjögårds presentation

 

Även här fick publiken tillfälle att ställa frågor efter föredraget. 

 

Fråga: hur påverkas kostnaderna av klimatförbättringen?

Svar: Det vi sett av hittills genomförda projekt som Västlänken i Götenborg är att det inte är så enkla samband mellan pris och klimatkrav. Det beror på hur man utformar det enskilda projektet. 

 

Fråga: Vad skulle behövas för att återvunnen betong ska kunna användas till annat än fyllnadsmassor? 

Svar: Arbete pågår på olika håll med  att skapa mer cirkulära flöden men kan hindras av de krav som ställs på byggmaterial. 

 

Därefter följde en debatt med båda talarna under ledning av moderatorn Agneta Persson. Frågor som togs upp var bland annat livslängder: Vilket perspektiv man har i en livscykelanalys kan styra vad man får för resultat och för att undvika polarisering av debatten borde man därför redovisa flera olika scenarier.

 

Ibland kanske byggaren vill se det på 50 års sikt - det gynnar vissa byggmetoder och byggmaterial. Men ibland vill man se det på 100 år - då blir det andra slutsatser. Olika projekt har olika förutsättningar, men när man väljer att räkna på 50 år beror det också på att det blir stora osäkerheter om man ska försöka titta alltför långt fram i tiden.

 

Tove nämnde att de i Blå Jungfrun räknade på både 50 års livslängd och 100 års livslängd för att tydliggöra skillnaden. Man kan räkna ut lite vad som helst med livscykelanalyser, det beror på hur man ställer upp dem. Framför allt vill vi ha en materialneutral lagstiftning som inte pekar ut vilka material man ska bygga i. Det bästa vi kan göra för klimatet är att uppföra byggnader som kan användas så länge som möjligt.

 

Malin menade att byggreglerna är materialneutrala och teknikkravsneutrala, men kraven uppfylls inte på exakt samma sätt för alla material, och det är därför viktigt att inte studera enskilda smådelar. Ett sätt att hindra förtida rivning av byggnader är att utforma konstruktionen så att de kan användas flexibelt och anpassas när användningen förändras.

 

Fråga: Kommer klimatdeklarationerna att visa upp samma stora skillnad mellan beräkningar och verklighet som energideklarationerna har gjort?

Tove svarade att det beror på vilka indata som används. Om man har tillgång gill faktiska värden från inköpta mängder av exakt rätt produkter - då kommer det att stämma. Men sådana underlag finns ofta inte och det är för kostsamt att ta fram dem för varje projekt. Man får utgå från kalkyler som ger så tydlig bild som möjligt. 

 

Som avslutningsord frågade Agneta vad vi alla kan vi göra för en mer hållbar framtid?

Toves svar var att det är klimatkris, därför viktigt att göra saker nu. Vi måste använda mindre resurser. Använda det som redan är byggt. Klimatförbättrad betong driver på utvecklingen, men då måste aktörerna våga använda den i sin produktion.

 

Malin lyfte livscykelperspektivet och ville se mer av samverkan samt ett kunskapslyft så att ordinär betong ersätts med klimatförbättrad. Viktigt att få med alla aktörer i värdekedjan.

 

Nedtecknat av Karin Hermansson, medlem i sektionen för miljö och hållbar utveckling