Frukostseminarium om byggherrens roll 14 november 2019 - referat och material

Frukostseminarium om byggherrens roll - referat och material

14 november 2019 Stockholm

Photo by Nathan Waters on Unsplash

Plats: Näringslivets Hus, Storgatan 19, Stockholm

Hur matchas byggherrens roll med utmaningarna att bygga fossilfritt, felfritt och långsiktigt för ett hållbart samhälle?Den frågan ville Sektionen för hållbar utveckling belysa på sitt senaste frukostseminarium.Efter att olika representanter i byggprocessen delat med sig av erfarenheter från sina respektive verksamheter vidtog en gemensam diskussion med sikte på en bättre ansvars- och rollfördelning i byggprocessen.

Lasse Pellmark, chef för teknikstöd på Skandia Fastigheter och medlem i sektionen för hållbar utveckling, inledde med en introduktion till ämnet. Med utgångspunkt i definitionsfrågan ”Vad är en byggherre?” bjöds vi på en historisk överblick som visar hur den klassiska byggmästarrollen gradvis har splittrats upp. Fram till ca 1945 var byggherren ansvarig för i princip alla delar. Byggmästaren byggde i egen regi, med egna byggnadsarbetare, installatörer, etc. Nu har produktionen tagits över av entreprenörer, projekteringen och projektledningen av konsulter etc. Idag återstår i vissa fall endast projektutveckling hos byggherren – men helhetsansvaret ligger fortfarande kvar.

Ordet gick sedan till Tommy Lenberg, VD för Byggherrarna, en medlemsorganisation med cirka 100 medlemmar som bygger för eget ägande och förvaltning. Tommy inledde med att påpeka att kvalitet och hållbart byggande är en del av affären för en långsiktig byggherre. Däremot trodde han inte att lösningen på dagens kvalitetsbrister skulle vara att återgå till den traditionella byggmästarrollen. Byggherren har delegerat till entreprenörer och konsulter att bidra med kompetens och produktionsresurs. Med det följer ansvar för att utveckla kompetens och produktionsmetoder för att erbjuda beställarna smarta lösningar som bidrar till ett felfritt och resurseffektivt byggande. Beställarna behöver ställa krav och upphandla på så vis att den som erbjuder bästa lösning vinner istället för den som är billigast. Sedan övergick Tommy till att (som han själv uttryckte det) ”prata känslor”. Alla ser värdet av god samverkan, men för att det ska fungera krävs en gemensam målbild och tillit. Tillit är en känsla som skapas av hur vi beter oss mot varandra. Tillit kan man inte skriva avtal om, men att avtala om regler för beteenden är möjligt och relationsbaserade kontrakt blir allt vanligare inom näringslivet.

ISO standarden 44001, som är ett ledningssystem för affärsutveckling i samverkan, är ett annat exempel som sätter fokus på beteenden i affärsrelationen mellan olika organisationer och företag.

Entreprenörerna företräddes av Peter Nilsson, vice VD för Byggnadsfirman Viktor Hanson, en 105 år gammal byggmästarfirma som driver sina projekt hela vägen från markförvärv till inflyttning. Den brist på produktivitetsutveckling som varit på tapeten under de tidigare talepunkterna förklarade Peter med att byggsektorns projekt är både komplexa och unika. Många krav måste utredas individuellt i varje enskilt projekt. Ett sådant arbetssätt främjar inte serieproduktion och industriellt byggande. Firman Viktor Hanson har istället tagit fram ett typhus som kan byggas på flera platser, utan att göra avkall på trevlig design och god arkitektur. En annan lösning som Peter ville slå ett slag för var samarbetsentreprenader istället för de mer traditionella avtalsformerna.

En paneldebatt följde under ledning av seminariets moderator Térèse Kuldkepp, verksamhetsansvarig för energi och hållbart byggande på Incoord och medlem i sektionen för hållbar utveckling. En första fråga var varför den gemensamma målbilden, som flera talare önskat sig, ofta inte vill uppstå? Svaren från panelen handlade om vikten av förtroende och transparens, att kunna se varandras bilder av det hela, att entreprenören sätter in sina bästa resurser – endast då vågar beställaren lämna över ansvar. 

Det är skillnad på att ha en gemensam målbild för projektet och ha en gemensam målbild för samarbetet som sådant. Nya arbetssätt skulle kunna skapas, t ex använda ett projekt att lära av, sedan utvärdera och gå vidare, och då med samma gäng. Samarbeta strategiskt, i hela kedjan ända ut till leverantörerna. Överge komfortzonen. Även metoder för hur vi följer upp diskuterades. 

Avslutningsvis frågade moderatorn vad nästa steg skulle kunna vara. Svaren från panelen var blandade:

• Ta fram en definition och metodik för samverkan, kanske en standard, 
• Det finns många yrkesskickliga entreprenörer - bibehåll yrkesstoltheten. 
• Säkerställ kompetens och eget ansvar.
• Våga testa mer av upprepning (det behöver inte se fult ut)

Térèse avslutade med slutsatsen att vi behöver ”hitta nya sätt att göra på gamla sätt”. Hon konstaterade också att samtalet om byggherrerollens utveckling behöver fortsätta för att komma framåt. Det är lätt att se visionen - men i vardagen är vi fast. 

Till sist ett citat från en av talarna: ”När man har lärt känna varandra och det finns förtroende – då är man redo för en samarbetsentreprenad.” Samarbetsentreprenader ställer krav på stort förtroende hos båda parter och det är viktigt att vardera parten tar ansvar för egen handling.Det ställs också stora krav på ärlighet och kompetens i organisationerna som arbetar i ett samarbetsprojekt.

Sektionen för hållbar utveckling lovar att återkomma i frågan framöver. Vi vill tacka alla medverkande. Ett särskilt tack till dagens värd Sveriges Byggindustrier, representerade av Birgitta Govén, som höll oss med en fin möteslokal och bjöd på en utmärkt frukost.

Presentationer:

Lars Pellmark

Tommy Lenberg

Peter Nilsson

/Karin Hermansson

Sektionen för hållbar utveckling