Material från seminariet: Ekosystemtjänster i praktiken 23 januari

 

 

Dokumentation från frukostseminariet Ekosystemtjänster i praktiken – några exempel och hur enkelt är det egentligen?

 

”Ekosystemtjänster” är numera ett välkänt begrepp, men vet vi vad det innebär i praktiken? Hur påverkas stadsutvecklingen och det konkreta byggprojektet när ekosystemtjänsterna vägs in i bilden? Den frågan ville Samhällsbyggarnas Sektion för Hållbar Utveckling reda ut i ett frukostseminarium den 23 januari. 

 

Tre talare hade bjudits in för att bidra med sina perspektiv. Först ut var Christina Wikberger som tillhör pionjärerna på området, bl.a. som projektledare för forskningsprojektet c/o City. Christina beskrev ekosystemtjänsterna som ”de gratis nyttor som naturen ger oss”. Det kan t ex handla om markens förmåga att fördröja och rena dagvatten eller växternas förmåga att binda partiklar och dämpa buller. Bakgrunden till att ekosystemtjänster kommit in som en del i samhällsplaneringen är urbaniseringen, klimatförändringarna och förlusten av ekologiska funktioner.  Vi får större andel hårdgjorda ytor, samtidigt som staden måste kunna hantera både större regn och perioder med värmeböljor och svår torka.

 

C/o City

C/o City var ett forskningsprojekt som drevs av Stockholms stad i samarbete med 13 aktörer inom samhällsbyggnadssektorn och med stöd från Vinnova. Projektet är nu avslutat men lever vidare i form av en förening där verksamheten ska fortsätta.  

Projektet resulterade i 

-      En vägledning

-      En exempelsamling

-      Utveckling av modell för grönytefaktor (efter förebilder i Berlin och Malmö)

-      Manualer, bl.a. en grafisk manual för ekosystemtjänster med figurer som nu är allmänt sprida när det gäller att kommunicera om ekosystemtjänster

-      Samarbete med SGBC som nu infört ekosystemtjänster i certifieringssystemet City Lab

-      Metoder för modelleringar och beräkningar av nyttor

-      Ett antal rapporter från de olika aktörerna om bland annat testbäddar för gröna tak och gröna väggar, annorlunda drift, bullerdämpning med hjälp av ekosystemtjänster, pollinationskarteringsverktyg, GIS-kartering av Urban Heat i staden, ekonomisk värdering av ekosystemtjänster m.m.

-      Ett flertal seminarier och konferenser som har spridit kunskapen om ekosystemtjänster

https://www.cocity.se/

 

Exemplet Norra Djurgårdsstaden

Stockholms stads stadsutvecklingsprojekt Norra Djurgårdsstaden har arbetat med ekosystemtjänster under stadsbyggnadsstrategin ”Låt naturen göra jobbet”. Projektet har bl.a. använt sig av grönytefaktorer – ett poängsystem som kan användas för kravställning och som även har medfört att fler fått upp ögonen för mångfunktionalitet. Det går nämligen att få poäng flera gånger för samma objekt som, om det är effektivt, tillför många ekosystemtjänster på en och samma yta. Till exempel en ängsklädd bullervall kan ge poäng för både förbättrad ljudmiljö, minskad översvämningsrisk, lägre extremtemperaturer och ökad biologisk mångfald. 

 

Exemplet Hemmesta sjöäng

Christina arbetar sedan en tid i Värmdö kommun, där man har arbetat med mångfunktionella ytor i projektet Hemmesta sjöäng. Projektet påbörjades 2012 med huvudsyfte att lösa ett översvämningsproblem. Istället för att satsa några miljoner kronor på att enbart höja upp den översvämningsdrabbade gång- och cykelvägen lade kommunen 4 miljoner kronor på en helhetslösning där våtmarken restaurerades så att risken för framtida översvämningar kan minimeras samtidigt som förhållandena för fågel och fisk förbättras. Hemmesta sjöäng har blivit ett välbesökt utflyktsmål för både förskolebarn och naturentusiaster. De sammantagna vinsterna kan räknas ihop till 20 miljoner kr per år i form av ”gratis nyttor”.

 

Riksbyggens hållbarhetsarbete

Riksbyggen arbetar med att bygga nytt, bygga om och förvalta byggnader, främst bostäder. Hur kopplar då detta uppdrag till ekosystemtjänster? Den frågan fick Karolina Brick svara på. 

 

Karolina som är miljöchef på Riksbyggen redogjorde för Riksbyggens modell för hållbarhetsstyrning i byggprojekt. Modellen innebär att hållbarhetsfrågorna alltid ska vägas in som en naturlig del i projektet i varje skede. Hållbarhetsverktyget som används utgår från Miljöbyggnad som används i varje projekt (Sweden Green Building Councils verktyg) men är kompletterat med fler hållbarhetsaspekter. Det innehåller bl.a. en modell för att utvärdera ekosystemtjänster vid nybyggnad där 15 olika ekosystemtjänster inventeras. 

 

Analysen görs av projektledaren tillsammans med en hållbarhetsspecialist. Först samlas indata för det planerade projektet och sedan utvärderas frågor som:

• Vad kan vi förlora?
• Vad kan vi bevara, kompensera, förstärka?
• Vad kan vi lägga till?

Ekopoängen före projektet och efter projektet jämförs. Sedan tas lämpliga åtgärder fram för att poängen ”efter” ska bli större än poängen ”före”. Om det inte är möjligt att uppnå detta så avstår Riksbyggen hellre från att genomföra projektet.

 

Karolina konstaterade att ekosystemtjänster numera ingår som en naturlig del i beslutsunderlagen. Beställarkompetensen har höjts och det går att få en bättre dialog med kommuner, och även med medarbetare inom projektet. 

 

Överlämning är den svaga punkten

Ett problem kan vara överlämningen till brukarskedet. Eftersom Riksbyggen bygger mycket bostadsrätter övergår ägandet till en bostadsrättsförening som kanske inte har något intresse av att bevara viktiga ekologiska delar som Riksbyggen har byggt in. Därför är information och dialog viktig även här. Riksbyggen har börjat ta fram projektspecifika ”prospekt” som presenterar ekosystemtjänsterna i projektet för de boende. Ett annat sätt att bibehålla engagemanget när projektet är överlämnat till de boende är att sprida goda exempel där bostadsrättsföreningarna kan få tips och lära av varandra. Riksbyggen genomför även en årlig tävling ”Årets hållbarhetsförening”.

 

Nacka bygger stad

Helena Jeppsson, strategisk landskapsarkitekt i Nacka kommun, lyfte fram problemet med att överföra teori till praktik. Varför går det inte fortare att få ihop stadsbyggnadsfrågorna med de gröna frågorna och dagvattenfrågorna? Helena menade att hon i sin roll som landskapsarkitekt har jobbat med ekosystemtjänster hela sitt yrkesliv, men utan att kalla det så. Vad är det som gör att det ändå inte riktigt vill lyfta?

 

Nacka kommun har stora planer för hur invånarantalet ska öka i samband med att T-banan byggas ut. Kommunen var också tidig med att inventera och synliggöra ekosystemtjänster, men då i form av ett separat utvecklingsprojekt i början av 2010-talet. 2016 tog man fram en grönytefaktor för projektet Nacka stad. Men sedan tappade man bollen. Varför? Helena pekade bland annat på omorganiseringar inom kommunen och att en del nyckelpersoner har slutat med kompetenstapp som följd. Den politiska ambitionen har kvarstått, men arbetet har tidvis stått stilla. 

 

Kommunen tog upp bollen igen 2018. Ny kompetens anställdes och ansvaret tydliggjordes inom den gröna organisationen. Nu jobbar de vidare, dels med grönytefaktorer på kvartersmark (GYF Kvarter) dels grönytefaktorer på allmän platsmark (kartläggning, ta fram planeringsunderlag). En CAD-manual ska tas fram till GYF:en.

 

Några viktiga erfarenheter

• Kunskap bärs av individer. Det därför är viktigt att det finns flera bärare. 
• Kommunikationen spelar en viktig roll - att sprida idéer och lära av varandra. 
• Rutiner behövs - ”GYF-Kvarter” fortsatte trots att ingen fanns kvar som bar det, tack vare att det hade blivit en rutin.

 

Framgångsfaktorer:

• Organisation
• Ansvar
• Kunskapsbärare
• Samverkan och nätverk (stöd och inspiration för eldsjälar)
• Kommunikation
• Rutiner
• Politisk vilja
• Forskningsmedel och bidrag behövs för att få skjuts och komma igång.

 

 

Frågor och diskussion

Avslutningsvis fick publiken möjlighet att ställa frågor till föreläsarna under ledning av moderatorn Agneta Persson, Anthesis och Samhällsbyggarnas Sektion för hållbar utveckling.  

 

• Första frågan gällde ordet grönytefaktor (GYF). Går det att hitta ett en bättre term? Det handlar ju inte enbart om gröna ytor.

Svar: Begreppet är överfört från Berlin och Malmö som införde grönytefaktorer i samband med bomässan Bo01. Men det kan säkert finnas bättre begrepp.

 

• Hur kan man arbeta med befintlig bebyggelse? 

Helena Jeppsson berättade att Nacka tittar på bland annat upprustning av skolgårdar och hur man kan använda GYF eller lekvärdesfaktor som verktyg där.

Karolina Brick påpekade att ett problem är kompetensen: Riksbyggen satsar på utbildning av de boende. 

 

Agneta Persson lyfte problemet med ”Split incentives” dvs delade incitament – de som får nytta av åtgärden är inte samma som den eller de som betalar. Därför är det viktigt att ha en fortsatt dialog bland alla områdets intressenter och även att skapa bättre affärsmodeller, precis som på avfallsområdet. Kanske kan vi lära av varandras affärsmodeller.

 

• En deltagare från Näringsdepartementet påpekade att det finns gränser för vad man kan styra i PBL. Vilka legala hinder ser ni?

Helenas erfarenhet var att man brukar få ”ta rygg” på dagvattenfrågorna – där finns det krav. Men det gör att frågan riskerar att få en snedförskjutning mot dagvatten. Det är svårare att ställa lagkrav på det gröna.

Johnny Kellner, Samhällsbyggarnas Sektion för hållbar utveckling, ansåg att det ur ett näringslivsperspektiv är det bättre att frågan blir en konkurrensfaktor mellan företagen. Det går fortare och driver utvecklingen framåt. Lagstiftning leder bara till att alla gör lika, och ”finansen” har sista ordet. 

. 

 

• Hur bibehåller vi grönytefaktorn i driftskedet?

Svar: Ta med driftorganisationen från början om det går, d v s redan i planeringen. Ta fram skötselplaner som driftorganisationen är med på. Hitta mångfunktionella lösningar som inte kostar för mycket att sköta.

Värmdö kommun var bra på att skapa lokalt engagemang i utvecklingen av Hemmesta sjöäng– då är samma aktörer med sedan och fortsätter engagera sig, t ex ornitologerna och fritidsfiskarna.

 

• Finns det nackdelar med att värdera allt i pengar?

Svar: Ja. Det kan vara svårt att sätta värde i pengar på det som ingen kan köpa och betala för. Det är samhället som tjänar på det. Samhällsekonomer och nationalekonomer behöver engagera sig i detta.

 

• Hur blir vi av med osthyvlarna? Många verktyg används i ett tidigt skede, men hur säkrar man då att viktiga delar inte prutas bort i genomförandeskedet? 

Svar: Riksbyggen har en arbetsprocess med beslutspunkter. Om man då gör avsteg blir det i alla fall tydligt. Det är viktigt att få mångfunktionella och kostnadseffektiva åtgärder. Det måste inte kosta mycket.

I Norra Djurgårdsstaden följer kommunen upp genom hela byggprocessen hur det går med grönytefaktorn. Viktigt att ha en dialog om de avsteg som görs. Användandet av grönytefaktor ger ett annat utseende på gården, det kan vi se i Norra Djurgårdsstaden Egentligen kanske det kvittar om det blir 0,58 eller 0,62, men man har haft en process för att få till det, den spelar roll.

 

 

Några röster från seminariet:

”Vi behöver förändra synen på det gröna som något ”passivt fint” till en aktiv komponent i stadsutvecklingen.”

 

”Vi vill få bättre möjligheter att styra med hjälp av planbestämmelser. Det har t.ex. blivit möjligt att styra att man inte får hårdgöra mark. Sådana verktyg i detaljplanen är viktiga. Samverkan mellan fastighetsägare (kvartersmark)och kommunen (allmän platsmark) är också viktig.”

 

”Tyskland har ju satt krav på gröna tak. Det går att ställa krav! C/o City driver på. Gå in på webben och bli medlem i föreningen!”

 

”Det finns synergieffekter. Men det finns också många målkonflikter. Planteringar ovanpå underjordiska garage kräver t.ex. tjockare bjälklag, då blir det större CO₂-utsläpp från byggprocessen, Därför behövs styrmedel som inte bara är inriktade på ettmål per styrmedel.”

 

Tack och på återseende

Samhällsbyggarnas Sektion för Hållbar Utveckling vill tacka föreläsarna och den rekordstora publiken.  Ett särskilt tack till Vasakronan som lånade ut sitt trevliga och inspirerande kontor samt bjöd på frukostfika. Vasakronan passade även på att visa upp utställningen Sergelstaden, om den aktuella omdaningen av Stockholms city. 

https://vasakronan.se/projekt/sergelstan/

 

Presentation Riksbyggen

 

Presentation Nacka Kommun

 

Presentation Värmdö Kommun

 

 

Karin Hermansson, Samhällsbyggarnas Sektion för Hållbar Utveckling