Kommunalt lantmäteri i Skövde
Peter Nyström L68

Inledning

Efter civilingenjörsexamen på KTH 1973, tjänstgjorde jag inom det lokala, regionala och centrala statliga lantmäteriet. 

Jag tillträdde tjänsten som stadsingenjör i Skövde hösten 1990. Under denna höst flyttade kommunens centrala förvaltningar in i ett nybyggt Stadshus, dit bl.a. stadsingenjörskontoret med undantag för mätningsavdelningen som kom in i slutet av 1992. 

Jag var dessutom en av tre utredningssekreterare i Lantmäteri- och inskrivningsutredningen med Kjell Larsson som särskild utredare (1993-94).

Organisationen

Organisationen i Skövde bestod fr.o.m. 1972 av dels den kommunala fastighetsbildningsmyndigeten (KFBM), s.k. specialenhet med särskild inriktning på förrättningar för tätortsutveckling, dels den kommunala fastighetshetsregistermyndigheten (KFRM). Verksamhetsområdet för KFBM omfattade centralorten Skövde samt tätorterna Skultorp och Stöpen med visst omland och för KFRM enbart centralorten. Inom övriga delar av kommunen handlades fastighetsbildningen av Skövde lantmäteridistrikt (SFBM) och fastighetsregistreringen av länsstyrelsen. Verksamhetens omfattning årligen var ca 50 förrättningar vardera för KFBM/SFBM. 

KFRM utvidgades att omfatta KFBM:s område i samband med fastighetsdatareformens genomförande i Skövde 1985.

Denna otydliga myndighetsorganisation ur bl.a. servicesynpunkt för kommuninvånare och andra var motivet för kommunen att göra en framställning vid två tillfällen år 1981 och 1988 om att verksamhetsområdet för KFBM/KFRM skulle utvidgas till att omfatta hela kommunen. Den föreslagna utvidgningen skulle även vara fördelaktig med hänsyn till målsättningen att kommunen ville behålla en värdefull lantmäterikompetens i planerings- och byggnadsprocessen. Efter överprövning avvisade regeringen dessa framställningar p.g.a. att de ansåg att ett ev. utökat område inte skulle medföra några ytterligare tätortsförrättningar.

De beslut som fattades i enlighet med lantmäteri- och inskrivningsutredningen förslag ledde för Skövdes del fram till att KFBM och KFRM 1995 slogs samman till en myndighet. Frågan om huvudmannaskapet skulle beredas vidare.

Efter ytterligare utredning kom så Lagen om kommunal lantmäterimyndighet. Bakgrunden var att det finns ett starkt behov av att samordna fastighetsbildningen med den kommunala plan- och byggprocessen. I lagen anges vilka tydliga villkor som ska vara uppfyllda för att kommunen ska få ett delegerat ansvar för att ombesörja fastighetsbildning inklusive registrering inom hela kommunens verksamhetsområde.

Efter ansökan meddelade regeringen 1996 Skövde kommun tillstånd att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet med en början den 1 januari 1998 (numera 1 av 39 kommuner i landet). 

Teknisk utveckling

Fastighetsdatareformen innebar bl.a. att informationen i de manuellt förda jord- och stadsregistren fördes över till ett enhetligt nationellt databaserat fastighetsregister samt att kommunerna blev registerområden istället för socknarna. KFRM berördes i allra högsta grad av detta arbete. Nya rutiner fick internt utarbetas för samspelet vid registrering i fastighetsregistret och registerkartan skulle fungera bra. 

I slutet av 1980-talet och början av 1990-talet utvecklades ett datorbaserat förvaltningsövergripande system för karthantering i Skövde kommun. Inflyttningen i det nya Stadshuset gav förutsättningar för intern datakommunikation och gemensamma databaser. Stadsingenjörskontoret hade ansvaret för att bygga upp kartbaser av grundläggande natur. Det var delar av det analoga primärkartverket som successivt överfördes till digital form (Skövde centralort tillsammans med Skultorp omfattade t.ex. ca 600 kartblad). Kartbaserna byggdes upp i AutoCad (1993). Fastighetsindelningen och bebyggelse ajourhölls fortlöpande. Övrig information ajourfördes endast periodvis eller efter behov. 

I mitten på 1990-talet hade kommunen tätortstäckande kartbaser för bebyggelse, markdetaljer och vägar etc, registerkartan med fastighetsindelning, rättigheter etc. och bestämmelsekartan med planavgränsning och bestämmelser. Vid denna tid genomfördes en konvertering från AutoCad-ritningar och MARIT-databaser till KARTBAS 93 med Oraclebaser. En integrering genomfördes också med ett FastighetsInformationsRegister (FIR) 1995. Bestämmelsekartan med planavgränsning och bestämmelser blev klar 2006.

Behovet av en reproavdelning minskade stadigt och den kunde avvecklas 1992 då vaktmästeriet tog över kvarvarande utrustning för plankopiering.

Parallellt med detta arbete gjordes stomnätsinsatser. Under våren 1991 genomfördes de första GPS-mätningarna med hjälp av konsult. Vi investerade 1996 i egen GPS-utrustning för att ha tillgång till utrustning i arbetet med att på sikt få ett enhetligt stomnät för hela kommunen anslutet till rikets nät. Detta arbete slutfördes under 2009 och kommunen anslöts till SWEREF99. Koordinatbytet i höjd gjordes 2011 till RH2000.

I samarbete med dåvarande Lantmäteriverket (LMV) gick kontoret 1996 in i ett utvecklingsprojekt avseende datautbyte och samverkan vid ajourhållning av digital registerkarta. LMV hade en rikstäckande geografisk databank och ett av projektets syften var att utröna hur kommunernas data kunde integreras i banken. För datakommunikation mot banken användes AUTOKA-PC och Internet. I verksamhetsberättelsen från år 2007 konstaterades det fanns ”ett väl fungerande Geodatautbyte mellan kontoret och Lantmäteriverket”. Det tog således sin tid från idé till verklighet, från ett första test till en fungerande rutin.

Det successiva införandet av geografiska informationssystem (GIS, med inledningsvis verktygen MapInfo/ArcView) med en början 1996 lärde oss mycket om behovet av standarder, noggrannhet, aktualitet och fullständighet beträffande våra databaser. Det var en tuff verklighet med många fallgropar. Ett nationellt utbildningsprojekt, StrateGIS, startade 2000 för att bredda GIS-användningen i samhället. Flera av oss i kommunen medverkade i denna satsning. 

En stor förändring i det dagliga arbetet medförde utvecklingen med flygbilder och ortofoto (bearbetade flygbilder). Noggrannheten har successivt förbättras så att detaljer numera kan mätas i bilden och användarvänligheten som ”bakgrundskarta” i olika karttjänster är klart godkänd. Vi har via konsult använt oss av tekniken med drönare för att snabbt få fram ortofoto med hög kvalitet (första gången 2013). 

Inom förvaltningen infördes successivt med början 1997 ett ärendehanteringssystem Castor, inledningsvis för bygglovsärenden men vart efter övriga ärendegrupper bl.a. KLM:s administrativa ärenden, dock inte förrättningsärendena (arbetet inleddes via en konsult med att digitalisera handlingsförteckningar samlade i 28 stycken fulla A4-pärmar).

Lantmäteriets handläggningssystem för förrättningsverksamheten Trossen infördes 2003 efter en gedigen utbildningsinsats av berörda handläggare. Denna omfattade både centrala kursmoment och lokala insatser. Handläggarna var mycket välmotiverade och systembytet kunde ske på ett mycket smidigt sätt under en begränsad period.

Trossen kompletterades efter hand med ett digitalt kartsystem ArcCadastre 2013.

Ledningskollen är en övergripande publiceringstjänst med anslutna ledningshavares anläggningar. Den underlättade upprättandet av t.ex. grundkartor men också i förrättningshandläggningen.

Under 2015 införde KLM digital arkivering av förrättningsakter direkt från handläggningssystemet till det digitala arkivet (sedan 2017 även planakter).

Arbetsformer och rutiner under årens lopp

Den nya tekniken, som i sig förutsätter kompetensuppbyggnad, medförde i stort sett ett helt nytt arbetssätt och en helt ny arbetsfördelning. Samtidigt anammade vi aldrig enhandläggarrollen enligt det statliga Lantmäteriets koncept utan i stället fick var och en fördjupa sig i sin specialistroll. Numera utför oftast förrättningslantmätarna själva förrättningsmätningar.

I det följande ges ett axplock på de förändringar som ägde rum under 90-talet fram till 2015 inom KLM mot bakgrund av den organisatoriska och tekniska utvecklingen:

I samband med att verksamhetsområdet blev detsamma för KFBM och KFRM träffades ett samarbetsavtal som innebär att länsstyrelsen förde den småskaliga registerkartan och KFRM den storskaliga. När så den tätortstäckande kartbasen med fastighetsindelning m.m. blev ”klar” avvecklades den analoga storskaliga registerkartan.

Vi avvecklade också ett internt aktnummersystem för förrättningsakter och planakter och övergick till att tillämpa fastighetsdatasystemets system.

På ”kartsidan” innebar den digitala karthanteringen förenklingar bl.a. vid upprättandet av grundkarta till detaljplaneförslag. Reproförfarandet försvann. Aktuell kartbas uppdaterades och kompletterades vid behov genom inmätning av gränser och ev. redovisning av rättigheter. Planförfattaren kunde via kartbasen få en korrekt grundkarta som låg till grund för detaljplanearbetet. En tydlig samordning av upprättandet av nybyggnadskarta och förrättningskarta genomfördes också. Den traditionella plantolkningen försvann då vid genomförandet av nya planer som upprättats digitalt. Målsättningen var att när detaljplanen vann laga kraft skulle förrättningen kunna avslutas och registreras samt nybyggnadskartan finnas klar för leverans. Flera ställtider eliminerades vilket upplevdes som positivt av berörda handläggare men också av externa intressenter.

I samband med kvalitetssäkring av registerkartan konstaterades behov av att sanera kommunens fastighetsinnehav av i första hand allmän platsmarks fastigheter (storleksordningen 1000 fastigheter i kommunens tätorter). Kommunen som fastighetsägare var inte beredd att skjuta till medel för denna insats. Utan detta löstes inom ramen för pågående förrättningar under en 5-10 års period.  

Vid fältarbetet utnyttjades mer och mer GPS-tekniken vilket medförde stora rationaliseringseffekter i form av mindre röjning och krav på fri sikt samt anslutningsmätningar på landsbygden. 

När vi fick tillgång till Arken (ett centralt digitalt förrättningsarkiv) vid våra arbetsplatser förenklades arkivforskningen drastiskt jämfört med att forska med hjälp av microfilm (som i sig hade varit en förenkling jämfört att åka till länskontoret i Mariestad och forska i arkivet där). Arken måste dock kompletteras med de kommunala förrättningsakterna för att arkivet skulle bli heltäckande med akter för kommunen. Denna insats påbörjades redan 2003. Åtkomsten till Arken tillsammans med FIR-kopplingen medförde även att de interna karttjänsterna fick en större spridning både internt på förvaltningen och inom övriga förvaltningar.

Vi fick beslut 2003 att föra registerkartan digitalt. Ett stort arbete var att integrera storskalig registerkarta med den småskaliga. Arbetet förutsatte inte sällan både inmätningar i fält och arkivforskning. Vidare skulle samtliga fastigheter redovisas geometriskt, rättigheter likaså som fanns i fastighetsregistret, aktnummer på registerkartan redovisade marksamfälligheter samt gemensamhetsanläggningarna med registerbeteckning. Ett kvalitetsarbete som sträckte sig över flera år.

Adressättningen på landsbygden som blev klar 2004 var en stor insats för kontoret, men som bara i begränsad omfattning berörde KLM. 

Samma år avslutades förrättningarna avseende omprövningar av vägföreningar i ett 10-tal tätorter i kommunen.

Arbetet med att få samtliga detaljplaner digitalt redovisade via kommunens karttjänster blev klar 2006 (s.k. planmosaiken). Denna karttjänst underlättade arbetet även för KLM. Tjänsten har utvecklats vidare under årens lopp så numera finns samtliga detaljplaner vektoriserade, ändamål och attribut lagrade i databasen. 

År 2002 införskaffades ett enklare handläggningssystem för förrättningsverksamheten (Tefat KLM) som vi använde innan vi fick möjlighet att 2003 satsa på Lantmäteriets Trossen. Ytterligare en påtaglig rationalisering ägde rum när fastighetsregistret direkt kunde uppdaterades via Trossen.

Under ett par år gjordes insatser för att avveckla Byggnadsnämndens arkiv, vilket också inkluderade KLM:s arkiv. Arbetet avslutades 2010. Då hade Arken kompletterats med återstående förrättningsakter och övrigt arkivmaterial överlämnats till kommunens centrala arkiv. Samtliga bygglovsritningar finns numera tillgängliga för allmänheten via en digital tjänst på kommunens hemsida (för närvarande ca 550 000 ritningar).

Vidare genomfördes ett antal kvalitetshöjande insatser i fastighetsregistret med tillhörande registerkarta enligt upprättade åtgärdsplaner. Ett exempel på detta var en städningsförrättning då obehövliga servitut upphävdes i Timmersdala tätort som berörde ett 100-tal fastigheter.

Trossen med kartstödet innebär numera att vid uppdatering i fastighetsregistret med tillhörande registerkarta är dessa uppdaterade dagen efter införandet. Ett återförande av ajourförd information till kommunens geografiska system sker samma natt. Helt suveränt!

Ett samarbetsavtal med Lantmäteriet reglerar kontorets medverkan med att kontinuerligt ajourföra uppgifter om byggnader, adresser och lägenheter i centrala register.

Samhällsbyggnadsprocessen

KLM:s och i en vidare bemärkelse den kommunala lantmäteriverksamhetens roll har tydliggjorts mer och mer under årens lopp. På 1990-talet diskuterades fastighetsbildningens integration i plan- och byggprocessen samt i MBK-verksamheten. Den nya tekniken har på ett positivt sätt bidragit till utvecklingen med ett mer aktivt deltagande från KLM:s sida under hela samhällsbyggnadsprocessen. 

Plan- och bygglagen förutsätter ett kontinuerligt lagarbete mellan fastighetsbildare, planförfattare och kommunaltekniker under hela samhällsbyggnadsprocessen där de olika insatserna utgör delar i ett projektinriktat arbetssätt och  inte så mycket som endast en ärendevis handläggning av enskilda fastighetsbildningsförrättningar. Att KLM tillhör den kommunala organisationen stödjer naturligtvis detta arbetssätt. 

Det ska också konstateras att de nationella databaserna Fastighets-, Byggnads-, Lägenhets- och Kommuninvånarregister med koppling till webbkartor är viktiga informationskällor under hela samhällsbyggnadsprocessen. Internt har också data via Geodataportalen genom Geodatasamverkan betytt mycket i sammanhanget. En ledtråd har hela tiden varit att utnyttja data som finns tillgängliga hos andra istället för att producera, ajourhålla och förvalta egna data.

Avslutning

Tack vare den tekniska utvecklingen har lantmäteriverksamheten i kommunen dubblerat resultatet i form av insatser och produkter med hälften så stor personalstyrka som fanns på 1980-talet.

Det bör tilläggas att ett regelbundet kollegialt utbyte med övriga KLM i Västsverige har varit både berikande och stimulerande.

Det har varit en stor upplevelse och utmaning att ha fått vara med om denna utveckling, nog så arbetsam men med kunniga och engagerade medarbetare har högt uppsatta mål kunnat förverkligas. ”VI har inte varit först men vi har hela tiden haft koll på täten”. 

2020-04-20