Många vinster med naturbaserade lösningar i klimatarbetet

 

Naturbaserade lösningar – vad är det och hur jobbar vi med dem? Det var ämnet för ett frukostseminarium som anordnades av Samhällsbyggarnas sektion för hållbar utveckling den 16 juni. 

 

Naturvårdsverkets nya vägledning om naturbaserade lösningar presenterades av projektledarna Anki Weibull och Timo Persson. Därefter berättade Tette Alström, Ekologigruppen, om konkreta projektexempel utifrån sina erfarenheter som miljökonsult med fokus på vattenfrågor. Seminariet modererades av Agneta Persson, Anthesis Enveco AB, tillika medlem i sektionen för Hållbar Utveckling.

 

Klimat, biologisk mångfald och andra samhällsutmaningar 

Sveriges klimat har blivit både varmare och blötare, och trenden fortsätter. Men våra samhällen är anpassade och planerade utifrån ett visst klimat. När förutsättningarna ändras medför det ökade risker för t ex översvämningar och skred. Proaktiva klimatanpassningsåtgärder minskar behovet av akut krishantering, och de blir i de flesta fall billigare.

 

Den andra stora ödesfrågan i vår tid, tillsammans med klimatet, är den pågående förlusten av biologisk mångfald. Grönstrukturen i landskapet är grunden för matproduktion, rent vatten m.m. Ekosystemtjänsterna som vi tar för givna är nödvändiga för vår egen överlevnad. 

 

Den biologiska mångfalden hotas av:

 

• Förändrad markanvändning
• Överutnyttjande av arter
• Klimatförändringar
• Föroreningar
• Invasiva främmande arter

 

Hur kopplar detta till planeringen av städer och samhällen?

Som samhällsbyggare möter vi många olika utmaningar som kan tyckas oförenliga. Vad ska man ta tag i? Hur prioritera mellan olika intressen? Men det finns synergier! 

 

Naturbaserade lösningar innebär multifunktionella och kostnadseffektiva låtgärder för att hantera olika samhällsutmaningar genom att skydda, utveckla eller skapa ekosystem, samtidigt som biologisk mångfald och mänskligt välbefinnande främjas.

 

För att möta den ökade risken för värmeböljor och översvämningar anlägger många kommuner nya skyfallsparker och regnrabatter, gröna lösningar som även hjälper till att reglera temperaturen i den täta staden. I kustsamhällen kan det handla om att skapa flacka dyner som bromsar kusterosion vid en havsnivåhöjning. Ur ett landskapsperspektiv bör man beakta att lösningen kan ligga på en annan plats än där problemen finns, t ex kan åtgärder för vattendrag på landsbygden minska översvämningar i städer som ligger nedströms.

 

Genom att utnyttja naturen som redskap får vi en mångfald av samhällsvinster. Klimatanpassning ger även hälsofrämjande utevistelse för invånarna, luftrening, minskar buller m.m. Detta gör lösningarna kostnadseffektiva. Ifall det skulle visa sig att de värsta klimatförändringsscenarierna inte skulle inträffa så har vi ändå kvar de övriga nyttorna som vi fick på köpet.

 

Sveriges första vägledning om naturbaserade lösningar – varför då?

Många har jobbat med ekosystemtjänster och naturbaserade lösningar ute i kommunerna, men Naturvårdsverkets nya vägledning har ett nationellt perspektiv, täcker alla naturtyper och innehåller en exempelsamling på hur andra i Sverige har gjort.

 

Naturvårdsverket redovisade sex steg för hur man kan jobba med naturbaserade lösningar

 

• Identifiera problemet
• Förstår sammanhanget
• Identifiera lösningar
• Prioritera lösning
• Genomför lösning
• Följ upp och utvärdera

 

 

Ekologibaserade lösningar i praktiken

Under de senaste åren har det tillkommit allt fler vattenprojekt i gränslandet mellan stad och land. Behovet av att hushålla med vatten har blivit mer synligt, t ex vattenbrist hos lantbrukare. Samtidigt har det blivit vanligare med översvämningar.

 

Anläggande av våtmarker i landskapet är tydliga exempel på naturbaserade lösningar. Våtmarker bidrar med upptag av näring (minskar övergödning), ökar den biologiska mångfalden och dämpar flöden. Vattenbalans i landskapet kräver att man beaktar hela avrinningsområdet som ofta kan korsa kommungränser och länsgränser. En tätort är därför inte en isolerad ö, den påverkar vattenmiljön nedströms och den blir även påverkad av vattenmiljön uppströms. Man får inte heller glömma bort landsbygden som är viktig för de ekosystemtjänster som ger vattenresiliens.

 

Praktiska förutsättningar - exempel

Tette Alström visade flera konkreta projektexempel. Vattnets förutsättningar i landskapet har förändrats över tid. Utdikningar gjordes i början av förra seklet för att sänka ytvattnet och tillskapa dränerad jordbruksmark med syfte att öka matproduktionen.

 

Allt samhällsbyggande som skett därefter har anpassats till den nya, lägre vattennivån vilket man måste väga in när man återställer våtmarker. Att bara dämma upp i låglänta områden medför att mark i närheten översvämmas eller få svårt att leda bort överskottsvatten. Man kan istället leda in vatten från högre belägna områden som ligger längre bort (dykarledning). Det händer att sådana tekniska lösningar behövs.

 

Sammanfattande budskap

All planering av vatten baseras på avrinningsområdet: Hur mycket vatten? Hur breder det ut sig vid högvatten? Hur ser det ut vid lågvatten? Det krävs ett samarbete mellan stad och land. Landsbygden är viktig för de ekosystemtjänster som ger vattenresiliens för hela avrinningsområdet.

 

Vattenfrågorna behöver nya samverkansformer. Vattenråd är en form som rekommenderas varmt, men i små projekt måste samarbetet byggas upp projekt för projekt, utifrån de aktörer som finns på platsen.

Ta in vattnet tidigt i planeringen! Då kan man få de största nyttorna.

 

 

Diskussion

I den efterföljande diskussionen lyftes bland annat följande frågor: 

 

Fråga: Vilken part driver den här typen av samverkan/nätverk?

Svar: Vattenråden fungerar bra. Kommunerna i avrinningsområdet går in i ett samarbetsavtal. Det finansierar sin egen medverkan i vattenrådet och åtgärder i alla de ingående kommunerna. På så vis kan medel användas i annan kommun än den egna. Det kräver mycket förhandlingar kommuner emellan, men det fungerar som system. Stora kommuner kan ha en vattensamordnare som håller ihop de olika förvaltningarnas intressen Samverkan kräver alltid förtroende. En neutral samtalsledare kan behövas, på så vis är det en fördel att vattenrådet inte är en myndighet.

 

Fråga: Vilka utmaningar ser ni?

Svar: Frågorna kommer in för sent och hela argumentationen kommer inte fram. Det gör att alla nyttor inte synliggörs. En annan sak är att vattnet måste in tidigt i planeringen, annars finns det inte plats. I staden är det för tätt. På landet finns istället problemet att markägarna behöver få inkomster från sin mark, Det behövs nog en annan form av ersättningar till dem som avstår en del av sin mark för en naturbaserad lösning. Mycket av nyttorna uppstår någon annanstans.

 

Fråga: Om det är så bra, varför gör vi inte mer av det här?

Svar: Det finns lång erfarenhet av att göra tekniska lösningar och det är alltid svårt att skifta spår. Inget konstigt med att man fortsätter göra det man vet att man är bra på.

Men det finns tekniska delar även i de naturbaserade projekten. Grävning, räkna på rördimensioner m.m. Därför krävs samarbete mellan discipliner. Det går att få till hybrider mellan tekniska lösningar och naturbaserade lösningar, men då ska man inte kalla hybriderna för naturbaserad lösning. För de får inte med alla nyttorna. 

 

Intresset för att jobba med naturbaserade lösningar växer eftersom samhällsplanering är så komplex. Då är det här en väg framåt. Men de flesta av oss jobbar fortfarande inom sin förvaltning och sin kommun. När budgeten finns hos en part och nyttan ligger hos någon annan kan det bli juridiskt svårt. 

 

Text: Karin Hermansson, Samhällsbyggarnas sektion för hållbar utveckling 

 

Se hela seminariet här: